Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.

Fenomenet med nationella riskbedömningar Àr relativt nytt i Europa. Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap överlÀmnade den allra första nationella riskbedömningen till regeringen Är 2013. Syftet i uppsatsen Àr att undersöka om man genom ett policy transfer-perspektiv pÄ nationella riskbedömningar kan se nÄgra indikatorer som hindrar policy transfer inom riskomrÄdet. En första, översiktlig undersökning görs genom att jÀmföra de risker man lyfter fram i sju europeiska nationella riskbedömningar för att se om man kan tyda nÄgot mönster. Uppsatsen tog avstamp ur antagandet att geografisk nÀrhet och liknande interna förutsÀttningar kunde tÀnkas innebÀra att man Àven har en liknande syn pÄ risker som lÀnder i ens nÀromrÄde.

A rhetorical analysis of the educational interactive film ?Riskprofilen?, produced by the Swedish Civil Contingencies Agency (Swedish: Myndigheten för SamhÀllsskydd och Beredskap). This essay uses the theories and methods of Procedural Rhetoric, as described by Professor Ian Bogost, and Visual Rhetoric, as described by Professor Brigitte Mral to analyse the interactive and visual component parts of the artefact, and compares them to the intended purposes of the artefact as stated by documents pertaining to its creation, found to be those of educating the public; marketing the agency; and driving traffic to its webpage. The artefact is through analysis found to fulfil the purposes of marketing the Agency and of likely increasing traffic to the website upon which it is hosted. Regarding the primary, educational purpose this analysis finds that the artefact does not teach a user the accident-avoidance strategies it claims to do, but is dependent upon further materials..

Examensarbetets syfte Àr att studera hur nyexaminerade grundskole- och gymnasielÀrareupplever sig ha beredskap för sitt kommande yrkesliv.Studien har genomförts med fem semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet haranalyserats utifrÄn en fenomenografisk ansats dÀr vi har försökt finna likheter och avvikelseride intervjuades uppfattning angÄende sin beredskap. Vi har Àven undersökt likheter ochskillnader mellan de intervjuades uppfattningar och de komplexa problem somlitteraturstudien belyser.Samtliga intervjuade lÀrare uttrycker att de inte kÀnde sig förberedda för yrkesrollen. Definner en trygghet i sina Àmneskunskaper de fÄtt frÄn utbildningen men saknar beredskap förexempelvis konflikthantering och dokumentation. Det finns likheter i de intervjuadesuppfattningar kring vilka saker som var mest komplexa.

I den hÀr artikeln undersöks implementationen av ett Àrende och handlÀggningssystem kallat Platina vid LÀnsstyrelsen i VÀsterbotten. Problematik med implementationen identifieras genom intervjuer och observationer med anstÀllda vid myndigheten. Undersökningarna leder till slutsatsen att myndigheten inte har fÄtt ett fÀrdigt system utan ett som krÀver fortsatt utveckling innan det uppfyller de krav som stÀlls pÄ det. Det finns Àven en risk att utvecklingen av systemet inom myndigheten lÀggs ner pÄ grund av organisationsförÀndringar..

Detta arbete syftar till att undersöka vilka förÀndringar den svenska hÀlso- och sjukvÄrdens beredskapsförmÄgor har genomgÄtt under en dryg 30Ärs period mellan 1980-tal fram till idag samt att identifiera vilka utmaningar hÀlso- och sjukvÄrden och Àven samhÀllet stÀlls inför gÀllande sÀkerhets- och beredskapsfrÄgor. Samverkan upplevs som den största utmaningen och förmÄgan att se svensk beredskap ur dess helhet. Aktörers förmÄga att identifiera sig sjÀlva och andra aktörer som delar i en enhet mÄste förbÀttras. Ekonomiska faktorer Àr ocksÄ avgörande dÀr strÀvan efter ekonomisk effektivitet begrÀnsar och försvÄrar beredskap och sÀkerhetsförberedande arbete inom Sveriges hÀlso- och sjukvÄrd..

Utvecklingen av medborgare samt företags anvÀndande av Internet har ökat dramatiskt under de senaste fem Ären. Det ökande InternetanvÀndandet ledde till att statskontoret 1999 fick i uppdrag av regeringen att ta fram olika förslag samt underlag som skulle ligga till grund för begreppet 24-timmars myndigheten. TjÀnsten Àr berÀknad att tas tillbruk i Sverige Är 2005. 24-timmars myndigheten kommer tillÀmpa ett antal olika sÀkerhetslösningar, dÀrav elektronisk signering. Denna utredning skall belysa hur stort inflytande sÀkerhetslösningen elektronisk signering kommer att ha pÄ anvÀndaracceptansen av denna tjÀnst.

Bakgrund Barn finns ofta bland de drabbade i samband med allvarliga hÀndelser och har utifrÄn Älder och mognadsgrad behov som skiljer dem frÄn vuxna i dessa situationer. SjukvÄrdspersonal anger att det Àr svÄrare och mer pÄfrestande att hantera situationer dÀr flera barn drabbats, men sjukvÄrdens förmÄga kan optimeras om barnaspekter uppmÀrksammas rutinmÀssigt vid utformning av katastrofmedicinsk beredskap. Internationella rapporter anger att barnaspekter ofta förbises vid utformning av katastrofmedicinsk beredskap, men Àmnet Àr bristfÀlligt kartlagt i Sverige. Syfte: Att undersöka om barnperspektivet uppmÀrksammas vid utformning av katastrofmedicinsk beredskap pÄ regional nivÄ. Metod: EnkÀtstudie dÀr populationen utgjordes av Sveriges 21 beredskapssamordnare pÄ regional nivÄ.

Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka sista terminens sjuksköterskestudenters syn pÄ omvÄrdnad och kÀnslan av beredskap inför att utöva omvÄrdnad som legitimerad sjuksköterska. Analysmetoden som valdes var en innehÄllsanalytisk ansats enligt Graneheim och Lundman (2003). Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer avseende elva sjuksköterskestudenter pÄ en sjuksköterskeutbildning i södra Sverige. Sex kategorier framkom: Studenternas definition av omvÄrdnad, omvÄrdnad i praktiken, omvÄrdnad i utbildningen, omvÄrdnad kontra medicinsk vetenskap, tidigare erfarenheter ger omvÄrdnads fÀrdigheter och beredskap inför sjuksköterskerollen. Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna ansÄg omvÄrdnad som ett svÄrt begrepp att förklara.

Utvecklingen av medborgare samt företags anvÀndande av Internet har ökat dramatiskt under de senaste fem Ären. Det ökande InternetanvÀndandet ledde till att statskontoret 1999 fick i uppdrag av regeringen att ta fram olika förslag samt underlag som skulle ligga till grund för begreppet 24-timmars myndigheten. TjÀnsten Àr berÀknad att tas tillbruk i Sverige Är 2005. 24-timmars myndigheten kommer tillÀmpa ett antal olika sÀkerhetslösningar, dÀrav elektronisk signering. Denna utredning skall belysa hur stort inflytande sÀkerhetslösningen elektronisk signering kommer att ha pÄ anvÀndaracceptansen av denna tjÀnst.

För att en god och sÀker vÄrd ska kunna ges Àr det viktigt att sjuksköterskor handlar pÄ ett etiskt och moraliskt riktigt sÀtt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans beredskap i etiska och moraliska situationer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sjuksköterskor upplevde ofta etiska och moraliska bekymmer. Organisationens riktlinjer, övrig vÄrdpersonal, patienter och deras anhöriga samt etiska riktlinjer hade inverkan pÄ sjuksköterskans sÀtt att agera.

Uppsatsens bakgrundsavsnitt ger en kort översikt över de internationella hĂ€ndelser, vilka kom att pĂ„verka den militĂ€ra beredskapen i regionen Övre Norrland. Avhandlingen berör den militĂ€ra ativiteten i Övre Norrland och hur denna kom att förĂ€ndras under perioden 1939-44. Även de hotbilder som fanns för landet och regionen berörs i uppsatsen..

En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ förstÄelse för faktorer som pÄverkar motivationen hos personalen pÄ MSB (Myndigheten för SamhÀllsskydd och Beredskap). Undersökningen belyser dels den psykosociala arbetsmiljöns pÄverkan och dels ledningens betydelse för de anstÀlldas motivation. I teoriavsnittet behandlas tre olika block: Motivation, Psykosocial arbetsmiljö och slutligen Management. Dessa tre block ligger sÄledes till grund för undersökningen och sjÀlva uppsatsen. För att fÄ en djupare förstÄelse om Àmnet har en kvalitativ metod valts, med intervju som datainsamlingsmetod.